Allmänt,  Hälsa & Ohälsa

Är det så här andra känner det-när balansen återerövras

Dag för dag och timme för timme har jag strävat efter den där balansen. Ibland har jag tyckt mig ana den i horisonten för att i nästa sekund tappa den ur mitt synfält. Den där balansen som får vardagslivet att gå ihop och energin att hålla dagen igenom.

Den sköra tråden

Vissa dagar har det känts som om allt hänger på en skör tråd, som när som helst kan brista och jag kommer falla handlöst ner i mörkret. Andra dagar har tråden känts som ett starkt rep som håller mig fastnaglad uppe vid ytan, som räddar men också kväver mig i sin linda. Ett alltför starkt rep kan vara hämmande och frihetsberövande.

Den sköra tråden som ska hindra mig från att falla i mörker, ångest och ensamhet-den är i all sin enkelhet nära bristningsgränsen dygnets alla timmar. Vi har en slags hatkärlek, jag och min livslina. En skör tråd som får symbolisera min tro jag har på en Gud som är så mycket större än jag själv. En tro som vissa dagar är svag och liten, mest som ett ynka rop på hjälp. Ibland starkare som lyfter mig över ytan och ger mig frisk luft att andas.

Är det så här andra känner det-när balansen återerövras

Är det så här andra känner det-när balansen återerövras

Min sköra tråd är just den där balansen som alla andra verkar visa upp i Instagram flödet. Vissa dagar en nybakad doftande saffranskaka och andra dagar ensamhet i ångestmörkret. Det går upp och ned. Mörker och ljus. Balansen som formar våra liv och min vardag.

Den sköra tråden blir ett gummiband

För mig går kampen vidare, dag för dag, timme för timme. Det går bättre nu än det gjort på många år. Om jag planerar in återhämtning, lediga dagar i kalendern så orkar jag vara uppe vid ytan ( ibland till och med ovanför) och leva i den där balansen som får livet att kännas värt att levas.

Att leva Slow Living är att leva balanserat, medveten om mitt gummiband, min tro och livets skörhet. Min sköra tråd har blivit ett gummiband som låter mig sväva ovanför ytan emellanåt men som ibland stretchar ut sig då jag faller i ångest och mörker. Ett gummiband som i all sin enkelhet är just den balansen som mitt liv är så beroende av.

När balansen återerövras dag för dag känner jag hur livskraften sakta men säkert ökar. Balans är inget som fås en dag och som är statisk. Den måste återerövras varje morgon jag stiger upp från sängen genom medvetna val;

  • jag säger nej till sådant jag egentligen inte vill/hinner göra
  • planerar in lediga dagar i kalendern
  • prioriterar att umgås med människor som lyfter mig
  • sätter min hälsa i första hand genom att äta sunt och röra på kroppen
  • vågar leva i nuet och inte i framtiden

När jag är i balans vågar och orkar jag prioritera min egen hälsa. Jag har kraft att säga nej till människor som bara tar energi och inte ger något tillbaka. Jag har modet att låta min nyfikenhet bära mig på nya vägar.(det senaste jag provade på var att golfa)

Hur gör du för att återerövra balansen i livet? Ge mig gärna fler tips!

 

kram

%d bloggare gillar detta: